Tisdag 3 maj 2011

Igår var jag iväg på utvecklingssamtal för Vicktoria. Jag skulle vara på Östrabo 1 kvart i tolv så jag åkte från jobbet tjugo över elva, och parkerade bilen nere på Kampenhof. Anledningen till att jag inte ställde mig uppe vid skolan var tudelad, första anledningen var att jag inte hade några lösa mynt till parkering. Jag har aldrig kontanter nu för tiden, och om jag mot förmodan skulle ha sådana så skulle det vara sedlar och inte mynt. Andra anledningen var att jag passade på att få mig promenaden jag annars skulle ha gott miste om. Jag fick kramp i skenbensmusklerna på vägen upp till Östrabo, så promenaden tog fem minuter mer än tänkt (jag var framme tio i tolv), men det var ingen fara. Utvecklingssamtalet var givande i vanlig ordning som alltid när det gäller Vicktoria så är hon uppskattad av lärarna och de öser lovord över henne. Vi kom att prata om skillnaden mellan att vara läkare och att vara undersköterska/sjuksköterska, och jag jämförde det med min egen situation där jag upplever att jag fjärmas från brukarna när jag är kontorsplacerad vilket läraren tyckte var en bra reflektion (tur att pappa kan få godkänt ibland… 😉 ).

Efter samtalet promenerade jag tillbaka ner till Kampenhof och tog bilen till jobbet. Promenaden var ungefär 1,3 km enkelväg, så det blev 2,6 km och 40 minuter.

Idag började jag tidigare, i ett desperat försök attt komma ifatt, men det hjälper föga just nu. Har haft en typisk ”alla stör mig i mitt arbete”-dag, fruktansvärt frustrerande. På morgonen snöade det, inte för att jag fick uppleva det, men det var det första jag fick höra av Vicktoria och kollegerna, som tur är var det inget som la sig för då hade man ju blivit deprimerad. På lunchen tog jag en kortare promenad på 1,5 km och 20 minuter tillsammans med Pasi, trevligt med sällskap. Efter lunchen så var det mega-maraton i frustration och mentalt utpumpad gav jag upp några minuter i fyra.

Väl hemma satt jag och uppdaterade bloggen med foto, tänkte detta skulle göra den lite mer personlig. Efter detta tog jag mig en promenad på dryga timman i sällskap med Vicktoria och Jonathan.


[poll id=”11″]
[poll id=”10″]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.