Ibland tappar man motivationen

Som de flesta av er noterat så har jag inte varit in och bloggat sedan början av oktober. Jag har haft mycket runt mig med flytten in till stan och bekymmer med Cilla. Det har även blivit mer med jobbet, men på ett positivt sätt. Hur som helst så tar det av energin och när man väl tänker sig att man skall blogga så har man tappat inspirationen. Jag är inte den som ger upp men ibland behöver man distans även till sig själv. Det finns dagar det finns energi över men denna går åt till att lyfta de närmaste och man faller tillbaka.

Jag är gammal nog för att veta att det inte finns några genvägar, men allt som oftast önskar jag att det kunde vara lite enklare. Det är positivt att ha landat i det nya boendet och det fungerar riktigt bra att promenera till och från jobbet, har tappat drivet på kvälls-promenaderna men det lär troligtvis bli bättre med tiden.

Jag återkommer snart igen 🙂

Postat med WordPress för Android

Ibland är det faktisk enklare än man förväntar sig :)

Och då tänker jag då sannerligen inte på livet för det är de flesta gånger tvärs om 😉

Nej det jag har i åtanke är faktiskt att jag brottats hela dagen med att försöka få till halva höjden på sidhuvudet här på bloggen. Jag tycker att det känns stort och blaffigt med en överdimensionerad bild i sidhuvudet och lösningen var långt mycket enklare än jag hade förväntat mig. En bra grundregel som man kan använda sig av när det gäller datorer och teknik är att när man ställer sig själv frågan om det är möjligt är faktiskt att pröva, för om du tänker på det så kan du nästan ge dig att andra har tänkt på det innan och många gånger är funktionen du efterfrågar redan på plats. Allt som oftast är man bara för feg för att testa. Okej för att inte bli för långrandig så var lösningen att helt enkelt ladda upp en bild med halva höjden 😉

Jag är inte nöjd med bloggen riktigt än, troligtvis blir jag det aldrig och det i sig är snarare en tillgång än belastning. Är du inte nöjd så kommer du söka efter bättre lösningar, och det är det som kallas för förbättring och utveckling 😉

Nu är klockan mycket så jag kommer att gå och lägga mig, det kommer ju en ny dag imorgon.

Fredag 4 oktober 2013

Jag har inte varit inne och bloggat på ett antal dagar, detta beror av att det har varit en del jobbiga saker vi varit tvungna att ta i, och det har helt enkelt inte funnit energi över. Jag känner mig matt och nerstämd och just nu är det inte mycket som känns meningsfullt. Jag vet att det inte är så, men det finns en begränsning för hur mycket man klarar av att hantera på en gång. Under helgen var vi upp och hämtade det sista i huset och vi kände då att det hade blivit rejält kyligt i huset, termometern visade på runt 12-14 grader. Nätterna har blivit kallare och natten till måndag var det nere på fem minusgrader så jag bedömde att det var läge att slå på underhållsvärmen. Detta var kämpigt eftersom det innebar att jag skulle vara tvungen att åka upp till huset efter jobbet på måndag och det var definitivt ingenting jag såg fram emot. Det löste sig emellertid ganska bra med den saken eftersom pappa ringde mig på måndag förmiddag och vi kom överens om att han skulle åka förbi kvarnen och köpa pellets och att jag skulle betala honom senare på kvällen. Efter jobbet i måndags promenerade jag således inte den vanliga vägen hem utan mötte i stället upp Tina, Johanna och Jonathan ute på Maxi-parkeringen i närheten av McDonalds. Det var en frisk promenad på 6.5 km med utgångspunkt från Stadshuset. Väl framme på Torp gick jag in till bankomaten vid Maxi och tog ut 3000 kronor vilka tillsammans med 600 kr som Tina hade löst i kontanter var det jag skulle betala till pappa. Vi åkte upp till Hedekas och väl framme vid huset ringde vi upp pappa som kom över med pelletsen han hade på släpet, 46 säck á 16 kg. Tina och Johanna passade på att städa ur bilen och jag började med att bära in pellets, skrapa ur pannan samt sätta shuntautomatiken till 12 grader. Ungefär en timma senare, troligtvis tidigare, var vi klara vid huset. Vi låste och efter en sista kontroll av dörrarna överlämnade jag nycklarna till pappa och gjorde honom sällskap hem där vi drack lite kaffe innan det var dags att åka hem till stan igen.

Redan på tisdagen var det så dags för nästa smäll. Det känns som om vi är ett gäng slagpåsar som livet valt att puckla på just nu. Tina ringde mig och förklarade att det inte fungerade med Cilla. Hon hade visat aggressiva tendenser och vi var tvungna att lösa detta akut. Efter ett par turer visade det sig att Maries kompis kände någon som omplacerade hundar och att det fanns någon som var intresserad av en vit herdehund för egen räkning. Vi åkte sålunda upp till Hedekas på nytt på tisdag kväll och Cilla fick träffa Maries hund Bolt. Det verkade fungera bra så vi lämnade Cilla i Maries vård till Lördagen då vi skulle få träffa den personen som skulle ta över henne. Detta visade sig emellertid vara oseriöst då Marie redan på onsdag ringde Tina och förklarade att de tänkte ändra villkoren för överlämnandet på lördag och vi bestämde då att det inte var aktuellt med detta. Vi stod åter igen utan en lösning för Cilla då det också visade sig på onsdag kväll och det inte fungerade mellan Bolt och Cilla och Marie kom in till stan på onsdag kväll och lämnade Cilla. På torsdag förmiddag förklarade Tina att hon ämnade ringa om tid för avlivning av Cilla men det löste sig då Louise kunde tänka sig ta hand om henne. Louise kom under förmiddagen på torsdagen och träffade Cilla och det visade sig fungera fint så hon hängde med henne hem till Mellerud.

Även om jag trivs med att bo i stan samt att promenera till jobbet så har alla turerna kring det som behöver ordnas tagit bort ork och motivation för tillfället. Det känns som om man lever livet i en box avskild från omvärlden, men jag antar att detta kommer bli bättre med tiden och jag får försöka att inte grubbla för mycket. Det blir lätt att man attackerar de närmaste när omständigheterna är som de är även om man inte avser att göra detta.

Jag får återkomma med uppdateringar senare, det kan bli lite glesare mellan dessa nu eftersom jag behöver få tid för vila och avskildhet. Jag önskar er en fortsatt trevlig fredag och helg.

Bloggat via e-post