Tisdag 9 juli 2013

Det är Tisdag förmiddag och nu är det bara fyra dagar kvar innan jag går på semester.

Det har gått två månader sedan jag senast skrev ett inlägg här på bloggen. Anledningen härtill är att jag fortfarande kämpar med att få tillbaka motivation och ork. Det senaste året har varit allt annat än enkelt men nu känns det som om det kommer att vända. Jag har jobbat heltid sedan den 4 juni och att gå upp på heltid innebar att min fritid försvann, i alla fall har det känts så. Jag hade en rejäl dipp under den senare hälften av maj och det fanns tillfällen när det kändes som att man ville ge upp, men jag är inte den personen som ger upp, det ligger helt enkelt inte i min natur. Den största anledningen till att jag inte ger upp är definitivt min familj.

Den senaste tiden har jag ordnat med både det ena och det andra. Jag har besiktat bilar, sett till att de blivit servade samt kommer i dagarna se till att vår gamla SAAB blir skrotad. I början av maj visade det sig att motorn skurit för andra gången och vi bestämde oss för att skrota och köpa en nyare bil. Tina ombesörjde inköpet av den nya bilen helt på egen hand, letade upp den på Internet och åkte ner till bilfirma i Göteborg. Det blev en SAAB 9-5 -05 2.3t kombi. En SAAB igen kan jag höra er säga… Ja det blev så eftersom vi har tillgång till en bra verkstad som ger snabb hjälp när det behövs och det är guld värt när man pendlar till jobbet. En annan anledning är att vi vet vad SAAB innebär och andra bilmärken är då absolut inte felfria så det argumentet håller inte.

En annan sak som jag har försökt ordna är att få monterat stege på taket men den firman är allt annat än snabba…

När det gäller mina promenader så har jag spelat in dessa med RunKeeper sedan april, vilket syns i bloggen 🙂 Jag har fortsatt promenera alla dagar och är uppe i 829 dagar i följd, detta är givetvis något som jag är väldigt stolt över och jag planerar skryta lite extra på 1000-dagarsjubileet. Ja, jag har promenerat VARJE dag, har hållit mig frisk nog under hela denna tiden för att kunna åstadkomma detta.

Jag har inget speciellt planerat nu för semestern, jag har mer eller mindre lärt mig att ta dagen som den kommer. Jag har varit tvungen att dra ner på kraven, dels från mig själv men även från andra runt omkring mig. Jag vet att det stundtals kan vara frustrerande för andra att det inte händer snabbt tillräckligt, men nu är det så det är, så det är bara att gilla läget.

Som vanligt är jag givetvis glad ifall ni kommenterar/betygsätter inläggen, det känns lite roligare att blogga ifall man vet att någon läser 🙂 Återstår att se när jag skriver nästa inlägg.

Cheeze