Söndag 26 juni 2011

Jag är tillbaka! För de av er som trodde att jag var nere för räkning så är detta inte förrän senare i veckan (när vi sitter ner och skall ut med alla de där surt förvärvade slantarna som någon annan ofelbart är i mer trängande behov av än jag själv, och självklart kommer jag även då i sann solidarisk anda skänka slantarna till bättre behövande, för vad skall jag annars göra med dem, samla dem på hög?)

Jag bloggade senast i torsdags förra veckan och efter detta gjorde jag övertid på fredagskvällen. (Satt fram till klockan nio på kvällen, dels för att Vicktoria gjorde kväll på Rosenhäll, men givetvis även för att jag inbillade mig att jag skulle kunna jobba ifatt. Självklart gjorde det skillnad, ordentlig sådan, men dessvärre inte tillräckligt. Under veckan som gick fortsatte jag med tidiga mornar och har väl lyckats få undan en del, vi fortsätter även till veckan… Nu är det endast tre arbetsveckor igen innan semestern och det kommer tveksamt att bli gott med sådan, i år känns den verkligen välkommen. Det har varit en intressant resa, hela projektet på jobbet, men det tar lätt ut sin tribut… ) Övertiden och mertiden är den huvudsakliga anledningen till att jag inte varit inne och bloggat på tio dagar. Jag har underhållit Mr Walker dagligen (för de av er som är intresserade av detta).

Innan jag gick hem för helgen passade jag på att fotografera av tavlan och torkade sedan av denna så att den skall vara ren och blank, redo för nya tokigheter. Jag infogar en redigerad variant av tavlan, även denna gång så låter jag bilderna tala för sig själv. Som ni ser så har jag tagit mig en viss artistisk frihet och färglagt vissa partier av skisserna, min förhoppning är att skissen skall bli tydligare och mer estestiskt tilltalande.

I helgen så har jag promenerat i vanlig ordning, distanser och tider finns att studera under Mr Walker.

I torsdags var vi över och träffade kompisarna (Ole-Johan och Maria i Svarthällan), vi bjöds på färskpotatis, rökt lax och somrig sallad med violer. Efter maten fick jag med alla ut på en promenad (lite kortare sådan eftersom vi inte vill slita ut dem, de har ju inte samma vana som jag), kompletterade givetvis med egen promenad senare på kvällen.

På fredag förmiddag åkte jag och frugan in och handlade mat, vi kombinerade denna tur med att vi körde in Vicktoria till jobbet, men innan vi tog Maxi så gick vi in på Stadium och köpte nya skor till mig, och tro mig det var hög tid för det (vilket bilderna på de gamla skorna nedan får visa… 😉 ). Från klockan fyra-fem fick vi besök av far och mor och vi satt ner gemensamt och åt färskpotatis och matjessill. Efter maten försökte jag smyga mig ut på vad jag tänkte skulle vara en kort promenad, men hejdades i dörren av min mamma som ville göra mig sällskap. Vi promenerade upp på fjället och jag visade vilken väg hon skulle ta för att komma fram vid vad hon kallade för mördarbacken ( jag har ett annat namn för denna som jag valde att inte delge… 😉 ). Det blev en tur på 7,2 km och 1:40, och när vi kom tillbaka så hade de andra redan tagit sig jordgubbar och glass. Mamma tyckte det var roligt att få lov och promenera med någon som höll tempo ( i så fall skulle hon inte gjort mig sällskap under april… 😉 ).

Igår (lördag) hämtade jag Vicktoria efter jobbet (hon gjorde fredag kväll, sov över och gjorde förmiddag), vi tog vägen över Färgelanda där vi fick fatt i färskpotatis för 90 öre kilot, tre matjes-sillburkar för tio kronor samt tre knippen rädisor för kronan stycket (gissa vad det blev för middag när jag och Vicktoria kom tillbaka från promenaden… )

Jag gick upp kvart över fem i morse och körde in Vickoria till Rosenhäll, hon har jobbat delad tur idag, första passet mellan sju och tolv och andra passet mellan fyra och nio. Jag lämnade av henne vid jobbet halv sju och var hemma igen ungefär kvart över sju. Två minuter i halv åtta gav jag mig ut på långpromenad. Idag har jag slagit två person-bästa, dels sammanhängande distans och tid samt även för dagsdistans, jag gick nämligen 30,1 km och var ute i 6:27. Mot slutet av promenaden (som skulle varit på 31,4 km ifall jag gjort den sista biten) ringde jag upp frugan och bad henne hämta mig, fötterna ömmade och det kändes som begynnande skav vid tårna så jag tänkte det var lika bra (hade ju ändå presterat två person-bästa och var nöjd). Vi åkte vägen förbi kiosken, och resterande tid av eftermiddagen fick vigas åt att vara social. Jag funderar över att kanske ta en kortare tur till, men det får inte bli på bekostnad av att kunna promenera följande dagar, så vi får se hur det blir med det (i så fall finns det att beskåda under Mr Walker).

Jag sätter punkt på detta inlägg med att infoga bilder på mina gamla skor.

Vad tycker ni om de nya skorna, nä skoja bara. När jag var i butiken (Stadium) så erbjöd sig expediten att slänga mina gamla skor (kanske inte så konstigt när man tittar på dem) men jag plockade upp dem ur bingen och la ner dem i lådan, eftersom jag ville visa dem här på bloggen. Jag förklarade att jag åstadkommit det mesta av förslitningen under två och en halv månad och det var definitivt värt hans förvånade uppsyn (jag såg en glimt av respekt i hans ögon och fick ett helt annat bemötande, vilket ju i och för sig var trevligt redan innan). När jag kom fram till kassan så sa jag till tjejen att hon inte behövde öppna lådan eftersom jag hade på mig de nya skorna och det var mina gamla skor i lådan. Hon sa att hon gärna stod över, vilket ju var ett klokt val… 😉 Som ni ser så är det sulorna som fått ta den tuffaste behandligen, men även resten av skon fick sig en redig duvning under den senaste kvällspromenaden. Det kommer vara med ett visst mått vemod jag skiljs från dessa trotjänare vilka nu får gå vidare till den eviga vilan (kanske hamnar de i hyllan hos Wall-E… 😉 )


Torsdag 16 juni 2011

I Tisdagen besiktade jag bilen klockan sju på morgonen i Lysekil. Trots mot vad jag hade förväntat mig så gick detta bra och jag slapp ombesiktning. Det är väl egentligen inte så konstigt att ”it passed with flying colors” eftersom det är en Aero. Jag fick en bra-att-veta-notering på rostangrepp på bromsskiva, annars var protokollet rent. Skönt, då har man en sak mindre att bekymra sig över. Denna dagen fyllde Linda 16 år!

Igår var det skolavslutning och Johanna framförde ”You’re the one that I want” från Grease tillsammans med kompisen Jannike. Linda framförde ”Ave Maria” av Beyonce. Det var examen för Linda, till hösten skall hon börja omvårdnadsprogrammet.

Nedan är den senaste skissen från tavlan på jobbet, jag låter bilderna tala för sig.

Skissen ovan började med fortet och texten ”Institutionen för ByråkraTisdagk Fortifikation” i  slutet av förra veckan, sedan tillkom rampen med den fallande streckgubben, ansamlingen av kasserade gubbar, därefter de köande gubbarna innan rampen. I Tisdag inspirerades jag att lägga till streckgubben som knäar vid högen av sten samt gubben som kämpar med klippblocket uppför bergsbacken. Näst sist tillkom de fikande gubbarna och här har det smygit sig in en felstavning… ”Ska du ha semester?”, ”Nej, i år blir det SENester!”. Sist tillkom gubbarna längst ner till höger och även här har tryckfelsnisse varit framme… 😉 Självklart skall det vara ett ”T” i slutet av ”PEDAGOGISK”. Jag hoppas emellertid att ni har överseende med dessa mindre felaktigheter, det är andemeningen som är det viktiga.

Ni får ha det gôtt så hörs vi.

Måndag 13 juni 2011

Nu har jag inte bloggat sedan i torsdags och det har inte varit helt utan anledning härtill. Just nu är det osannolikt tjockt på jobbet och det känns som att försöka krypa ifrån en annalkande lavin. Arbetsuppgifterna anhopar sig snabbare än jag kan jobba undan och det känns som om man står och skall till att dra ut den nedersta och mest kriTisdagka stenen av dem alla ur den där  katastrofalt ostadiga (och tillika höga) högen med vassa gatstenar. Jag gjorde en seriös insats i fredags att jobba undan men även att få avsatt tid tillsammans med en av kollegerna så att man systemaTisdagkt kan sortera upp berget. För ett ögonblick kändes det som att man var en bit på väg och man skådade blänket från det omtalade ljuset i andra änden av tunneln, men idag kändes det mer som en illusion. Det är det stress handlar om, frustration över att känna sig otillräcklig. Om jag skall försöka mig på analys så är det min personliga övertygelse att det är känslan av otillräcklighet och frustrationen i samband med detta som får folk att gå i väggen, inte arbetsmomenten eller belastningen i sig. Det blir ju inte enklare av att jag var tvungen att ta en besiktningstid i morgon klockan sju i Lysekil för Aeron (det är ju aldrig gott om tider när man är in och skall beställa sådana) samt att jag skall vara ledig på Onsdag (skolavslutning).

Jag har promenerat flitigt i helgen (vilket den hågade kan läsa om under Mr Walker), lördag gjorde jag tre turer om sammanlagt 2,82 mil och strax över sex timmar, igår gjorde jag en enda tur på 2 mil på 4,5 timma. Om jag skall göra en rekommendation i detta sammanhang så är det att man delar upp promenaden i fler mindre turer för det gör inte lika ont efter… har träningsverk idag efter gårdagens promenad. Jag har även suttit ner (ja, det blev fakTisdagkt tid till det också… ;)) och beställt några BluRay på CDON.COM, jag fick 5 för sammanlagt 416:- (sammanlagt 368:- i rabatter på utnyttjade erbjudanden, 3 för 249:- samt handla för 300 och köp en BluRay för 79, taken fick jag för endast 59:- helt klart prisvärt för denna filmen i BluRay).


Nu har jag precis varit ute och tagit kvällspromenaden, sitter ner och slipar på inlägget innan jag överlämnar det till er kriTisdagka granskning. Det skall bli intressant och se hur besiktningen utfaller imorgon, det är alltid an aning obehagligt med besiktningar. Jag vill avsluta inlägget med att dels utropa ett stort GRATTIS på 18-årsdagen till dottern Vicktoria samt även tacka pappa för att han klippte gräsmattan. Det finns alltid ljusglimtar och saker att vara tacksam över.

Torsdag 9 juni 2011

Igår var jag ner till polisstation efter jobbet för att hämta ut ID-kort till Vicktoria och Linda, ni minns säkert att jag bloggat om detta tidigare. Jag gjorde ett försök att hämta ut dessa i Tisdags, men då var det stängt. Promenerade i sällskap med Vicktoria från Kampenhof. Hon åkte med mig till jobbet på morgonen eftersom hon skulle ha kurs i stadshuset på förmiddagen (9-12) samt medicinsk delegationsutbildning på Strömstadsvägen på eftermiddagen. Hur som helst så kom vi upp till polisstationen och fick satt oss ner och vänta på vår tur, och som ni vet så finns det roligare saker att göra än att sitta och vänta så det blev till att iaktta folket där inne. In kommer det en man i orange arbetsställ med ett stort blåtands-headset vid örat. Man får intrycket av att kan vara någon typ av förman eller liknade. Han kompletterar headsetet med en professionellt distanserad blick, vilken tvivelsutan är till för att visa att han är så pass viktig att han inte har tid med att vara kontaktbar för vanligt folk. Det är typ bara patetiskt. Utöver blåtands-mannen så fanns där också en man i svart kostym med vit skjorta och matchande svarta skor i läder. Denna typ av utstyrsel fyller i stort sett samma funktion som blåtands-headsetet, d.v.s. att ge uttryck för hur viktig bäraren av kostymen är. Självklart matchades kläderna av väl avvägt vaggande och spatserande med händerna knäppta i bästa konstapel-manér bakom ryggen. Vaggandet är en tydlig signal på rastlöshet och kommer sig högst sannolikt av att han troligtvis upplever att han har viktigare saker att företa sig än att spendera sin dyrbara tid med sin underklädda fru och barnen vid passdisken. Allvarligt talat, hur ofta behöver man klä upp sig till vardags som om man skulle gå på begravning eller som om man vore en hemlig agent från den brittiska underrättelsetjänsten (Bond, my name is James Bond!)?

Finns det något som är mer störande än att prata med någon som har ett headset i örat och helt plötsligt mitt i pågående mening kan få en tom blick för att sekunden senare utan förvarning svara på ett samtal som man aldrig hört eftersom de har mobilen på vibratorläge och därpå vänder en ryggen och börjar gå iväg. Jag har råkat ut för detta ett par gånger och det är respektlöst när det händer.

Idag har varit en sådan där arbetsdag som jag dels har fått en del gjort men även plågats av att jag inte hinner med allt jag borde. Jag planerar att börja tidigt imorgon för att få jobba undan rejält, vi får se hur det går, om man kommer sig upp i rätt tid för det. Men en sak var riktigt rolig i dag, under vår APT så blev jag omnämnd och applåderad för min insats i friskvården under maj månad. Jag var den som hade varit mest aktiv av alla på min avdelning, samt det blev officiellt känt att jag lyckats gå ner 10 kg under 6 veckor. Man bockar och bugar, det värmer!

Ikväll skall jag ta mig en promenad i vanlig ordning, annars är det till att kvarta in tidigt.

 

Tisdag 7 juni 2011

Jag sitter och funderar på ett gammalt ordspråk och det lyder som följer:

”Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket.”

Anledningen till att jag sitter och reflekterar över detta ordspråk är att jag i min girighet att kunna ”justera upp” mina promenadlistor trodde jag skulle kunna lägga till 300 meter till 4,3-km-turen men det visade sig att jag räknat 500 meter för mycket på 3,7-km-turen, så istället för 300+ blev det 200- på 4,3-km-turen samt 500- på det som nu skall vara 3,2 km. Detta slog även på helgens beräknade turer på 16,5 km som i realiteten visade sig vara 15,8 km, det är marginaleffekter, men som vi alla vet så är det nesligt när man ”marginal-beskattas”.

Hur som helst är det bra man upptäcker felen, för rätt skall vara rätt, även om det inte är roligt… 🙁 Det finns hur som helst en vinnar-tur i repertoaren och det är 7-km-turen som kunde justeras upp med 800 meter (!), så det kommer bli mera tur med denna tur… 😀 Och eftersom jag är en tur-gubbe så väljer jag den tur som ger mest tur… ;)…

Det finns ett annat ordspråk som kommer till mig en dag som denna och det är följande:

”Det man inte har i huvudet, får man ha i benen.”

Anledningen till detta ordspråk var att jag hade hunnit hela vägen in till stan i morse och skulle till att parkera tio över sex när jag upptäckte att nyckelkortet var hemma, istället för att stå och vänta i tre kvart på att det skulle dyka upp någon vänlig själ så hämtade jag kortet hemma, behöver ju ha det för att stämpla också… Ska man se något positivt i det så fick jag roa mig med att låta ”Aeron” sträcka ut lite extra… 😉

Som grädde på moset och som pricken på i, skulle jag hämta ID-handlingarna för Linda och Vicktoria på polisstation efter jobbet vilket visade sig ”vara lika lång väg tillbaka” då det givetvis inte var Tisdagar, utan måndagar och Onsdagar som de har extraöppet efter kl tre, så det blev inte av det heller.

Det finns ytterligare en aspekt på dagens elände och det är att det över lag gör sig bra som underlag till blogginlägg, det är tacksamma ämnen att göra utlägg kring. Ibland är livet som en fiskestund med knott en sommarafton. Efter att knotten ätit  en halvtimme så slutar det med att man springer blindgalen in i skogen och snubblar på trädrötter och drar tårna i en sten man inte visste fanns där, snart har man glömt knotten då man är mörbultad från den gagnlösa flykten från plågoandarna… 😀

Jag ställer in siktet på morgondagen, det är alltid lika gott när man får lägga dagar som denna till arkivet samt sätta hoppet till att nästa dag i alla fall inte kommer se exakt likadan ut… Ni får de så gôtt så hörs vi på nytt.

Lördag 4 juni 2011

Idag vaknade jag vid halv tio. Tjugo i elva gick jag ensam ut i 3 timmar och 25 minuter och gick 15,8 km under denna tiden. Väl hemma gick jag igenom undervåningen med dammsugaren eftersom  jag hade lovat detta innan jag gick ut. Sedan snabb-grilla vi lite korv i ugnen, till detta hade vi bröd och potaTisdagsallad.

Idag har det verkligen varit varmt! Det lär troligtvis bli en varm natt också, med tanke på solbrännan jag fått under dagen, då jag endast har haft shorts och t-shirt.

Efter maten så gick jag ut tillsammans med Jonathan och Vicktoria, vi tog en promenad på 9,3 km på uppskattningsvis 3 timmar. Jag har alltså hållit igång 6,5 timmar och lagt 25,1 km bakom mig.

Fredag 3 juni 2011

Idag vaknade jag första gången vid nio, jag gick upp en kort sväng, men kröp sedan ner med en bok. Strax innan elva (och då hade jag inte sovit hela tiden utan typ endast slumrat till) blev jag väckt av Johanna som sa att farfar hade kommit. Jag drog på mig shorts och t-shirt och gick ut. Han ville visa den nya släpkärran, med galler och tipp-funktion, samt beskriva rampen han hade tänkt bygga till denna. Jag mornade mig ytterligare efter besöket med en kopp kaffe och satte mig sedan ner och skrev på ”Mr Walker”, ni ser sidan om ni klickar på ”fliken” med samma namn ovan. Mellan ett och två tog jag den vanliga slingan och gick sedan in i duschen, eftersom jag skulle möta frugan vid Maxi klockan tre.

Har varit och handlat och suttit ner och slipat lite till på ”Mr Walker”, nu skall jag ner och starta grillen.

* * *

Jag startade upp grillen halv sex, tio i sex hade det blivit tillräckligt varmt för att kunna lägga på köttet. Min far kom förbi eftersom vi hade bjudit över honom (mor var också bjuden, men jobbade). Det var varmt och gott inte bara från grillen utan även från solen som har luggit på och gassat hela dagen. Pappa åkte hem runt kvart över sju, han skulle se rapport. Tjugo över sex gick jag sedan ut på kvällspromenad, det var precis lagom varmt, så där härligt ljummet.

Torsdag 2 juni 2011

Idag vaknade jag strax efter nio, så jag har i alla fall inte sovit över tiden. Vaknade dessvärre med antydan till begynnande förkylning, så vi får se hur det blir med den långa turen. Frugan har precis åkt till jobbet och Marie med barn följde med henne. Marie skall till min brorsdotter Marie i Mellerud (ja, töserna heter likadant och är födda samma år… 😉 ) och tar bussen från Munkedal, så nu är det lugnt och skönt hemma, det blir lite extra liv i luckan när det är fler av den yngre sorten i farten. Det märks att man hunnit vänja sig vid äldre åldrar, någon gång skall man väl få lov att skörda frukten av att man valde börja föräldrakarriären tidigt. Har tänkt mig ut på en 4 eller 7 km-tur om en liten stund, vi får se hur det är med flåset i och med förkylningen. Det känns bättre nu än när jag vaknade så det finns en chans att det går bra.

Jag har suttit och kollat på om man kan styla upp en del inlägg med kolumner, ungefär som en tidningsartikel. Tanken var att texten i så fall automaTisdagkt skulle flyta över i nästa kolumn. Det fanns en lösning som begagnar sig av CSS3. Problemet med denna är dessvärre att den inte fungerar i Internet Explorer, och då faller det eftersom flertalet använder sig av denna browser. Det går att lösa med manuell handpåläggning och det är inte så farligt eftersom det ändå är fast bredd på bloggytan.

Jag vill påminna om omröstningen i föregående inlägg, missa inte chansen att påverka… :d

Onsdag 1 juni 2011

Idag är det Onsdag och samtidigt är det fredag för det är sista dagen på jobbet för denna veckan. Jag har haft en vecka när jag fullkomligt sprutat ur mig dåliga ordvitsar… 

  • Akta dig för bagaren…
    Du kan få bakvärk!
  • Det var snickaren som tyckte jobbet var träligt.
  • -Du borde bli snickare.
    -Varför då?
    -För du tycker ju allt är så träligt!
  • Jobbet är så träligt så jag hade lika gärna kunnat varit snickare.
  • Det är mig likgiltigt sa begravningsentrepenören.
  • Begravningsentreprenören sökte likvärdigt arbete.
  • Det var dödgrävaren som gick över lik för att få jobbet gjort…
  • I dialog med chefen om semester.
    -Får jag lov?
    -Nä, men du kan få senester. (sen semester för den som inte fatta det…;))
  • En kompis visa upp en bil som denna tänkt sig.
    -Du hade tänkt impa la?
  • Som svar på högljud fjärt.
    -Du skulle passa som politiker.
    -Va?
    -Ja du pratar ju skit.
  • Som svar på högljud fjärt.
    -Du skulle passa som politiker.
    -Va?
    -Då låter ju röven prata åt dig.
  • Som svar på högljud fjärt.
    -Miljöpartiet har alltid användning av språkrör som pratar skit.
Jag har funderingar på att sätta upp en ny flik där jag loggar alla mina promenader och framsteg när det gäller mina promenader. Jag har dock problem med att bestämma mig för vad jag skulle namna denna, och här kommer ni, mina ständiga läsare, in i bilden… 

[poll id=”12″]