Klockan är sex minuter över halv sex och jag försöker att vakna till innan jag skall ge mig av till jobbet. Börjar med det utlovade utlägget kring ”Livet efter 40+”, så vi börjar med bilden…

Med glimten i ögat, distans till sig själv och en god portion cynism skulle man kunna betrakta livet som i bilden. Jag har valt att kalla bilden för andra halvlek och det är mig själv jag har ritat in i toppen av backen, precis 40 år fyllda. Nu kliver vi sålunda över krönet och påbörjar resan nerför. Det gäller att trampa försiktigt så vi inte snubblar och tumlar nerför backen okontrollerat då det i änden av denna är den definitiva muren. Nu har flertalet sagt att man inte känner sig lika gammal som sin fysiska ålder utan att man mentalt stannar vid en yngre ålder, detta har jag valt att illustrera med en tunnel genom kullen. Ytterligare någon sa att det då inte alls bär utför utan att det snarare planar ut för att hålla en mer jämn nivå, självklart måste denna resa i så fall sluta vid den berömda ättestupan, i bilden illustrerad med en ramp, samma ramp måste även finnas vid utgången av den mentala åldern. Som ni kan se så finns det vindsnurror med i illustrationen och de i sig har inget med bilden i sig att göra utan är betingade av mina nuvarande promenader och kändes trevligt att ha med. Skall vi vara allvarliga så är detta inte min bild av livet över huvud taget. För mig är livet mer en väg som till synes ändlöst sträcker sig mot horisonten med både nerförsbackar och uppförsbackar. Utmed denna väg finns det mycket och se, både natt och dag, solsken och regn osv. Jag föreställer mig inte en mur i slutet utan snarare en bro.

Det har varit lite tunnare med promenader de senaste dagarna, i fredags gick jag ~1,5 km (30 minuter) på lunch. Jag hade problem värkande muskler och har haft detta hela helgen så det blev inga av de planerade långpromenaderna. Lördag gick jag den vanliga slingan på 3,7 km (1 tim) på förmiddagen följt av en tur på 3 km (50 min) på kvällen. Igår var det slingan på 3,7 km (1 tim) på eftermiddagen, eftersom jag sov fram till strax efter tolv.

I lördags var vi in och gratulerade barn-barnet Julia. Vi köpte en docka och ett hink-set inne på Biltema. Dottern Marie bjöd på smörgåstårta, jordgubbstårta, bullar och kakor. Senare på lördagskvällen fick vi besök av Ole-Johan och Maria, vi såg på Melodifestivalen tillsammans. Jag hade lovat mig själv från tidigare år att jag inte skall spilla tid på denna typ av kommersiellt (och för den delen inte så lite poliTisdagkt) jippo, men vad gör man inte för andra… 😉 Det är intressant att se vad som hänt med teknik (skärmar och ljusspel) och de flesta bidragen var helt okej, men jag skjuter en och annan ”packning” när ”nykomlingarna” börjar kompisrösta (vilket vi i och för sig gör en del inom den Nordiska Aliansen, men dock inte fullt så tydligt).